Peppen är enorm! Men jag bromsas kraftigt av svidande känsla i luftrören... Jag är otroligt sugen på att träna bort det men vill inte riskera Sandsjöbacka trail och Halmstadshäng (ja, inte hälsan heller) så vilar. Å äter meducin, kuckelimuckmeducin... Å tänker på träning. På långa löppass. Hårda styrkepass. Armhävningar, pullups och annat jag är riktigt dålig på/inte kan men fan ska lära mig...

Framtiden klarnar. Fokus och målsättning är annorlunda. Jag har funderat otroligt mycket på mig själv den senaste tiden. Mina prioriteringar, min energi och ork, och allt detta utifrån en realistisk vinkel.

Jag finner inspiration från heltidssatsande, sponsrade och, många av dem, barnlösa atleter. Men jag kan inte på fullaste allvar tro att jag skall kunna träna lika mycket och med samma intensitet... Året skall ägnas åt att försöka hitta nivån och balansen... Jag är på god väg men det finns en del att jobba på...

Gott nytt!