Idag sprang jag Härnö Trail. Jag blev trött. I benen. De ville inte springa. Jag fick gå. Jag försökte trycka i mig energi för att återfå kraften att ta mig runt. Lakritskräm. Sen banan. Vattnet tog slut. Det flimra för ögonen och mjölksyran sprutade i benen i uppförsbackarna.

Mitt sällskap var oförskämt pigg. Skuttade fram. Och såg glad ut. Jag kände mig som ett kylskåp. Sällskapet såg nöjd ut. Nöjd för att springa och nöjd för att vara så pigg när jag var så trött. Jag unnar mitt sällskap det. Jag blir trött, men det händer inte så ofta.

Jag letade febrilt efter förklaringar och hittade några för många.

Men sällskapet såg glad ut. Det kändes bra. Jag tycker om när folk ser glada och energifyllda ut, speciellt när de springer. Sådär bekymmersfria. Försvinner i nuet.

Tack för idag. Jag är glad, och tacksam. Jag är trött. Jävligt trött. Sånt känns oxå bra. Så längesen jag blev fysiskt utmattad. Hellre det än psykiskt. Det blir/är jag alldeles för ofta.

Dock hatar jag känslan av att inte kunna kontrollera det, men när det gäller fysisk utmattning vet jag att det stärker mig och min kropp. Jag önskar jag kunde säga detsamma om psykiskt utmattning...

- Träningsvärk i rumpan
- tränade med Anna idag
- min fantastiska make som alltid finns där
- träningsvärk i rumpan
- barnen. Idag välte vi däck!
- träningsvärk i rumpan

Den här säsongen har ju inte blivit som jag tänkt. Alls. Idag gick starten för det som varit mitt mål; Tierra Arctic Ultra, 120 km längs Kungsleden. Igår sprang jag 16km i lite högre fart utan allt för mycket smärta. Det är stor skillnad mellan 16 km och 120.

Men jag har förlikat mig och längtar till vinterträningen. Börjar faktiskt längta lite till jobbet och vardagen. Nog för att det finns tid för mycket på semestern, men jag är en rutinmänniska och har lättare att får saker gjorda om kniven är mot strupen. Nu har jag hela dagarna på mig att träna och det resulterar ofta i att det inte blir något alls. Men har snarare med att motivationen inte riktigt finns. Rädslan för att smärtan ska slå till. Ett löppass i veckan ligger sommarens snitt på. Och jag känner mig inte missnöjd.

Sommaren har ägnats åt familjehäng, husomsorg, bad, och lite träning. Ryggen har fått vila.

Något jag hittat under sommaren är rumpan. Jag har träningsvärk. Jag hoppas och intalar mig att det är rumpan som är nyckeln. Den har varit urkopplad i minst två års tid. Min baksida lår är stark. Min länd är stark. För starka. För de tar i istället för rumpan. Att lära om tar tid och ork. Fokus på rätt utförda rörelser istället för hastighet och mängd.

I helgen är det även Axa fjällmara. Kommer ihåg smärtan som igår. Frustrationen när kroppen inte svarar. Illamåendet och yrseln efter sista vätskestationen. Oförmågan att springa.

Idag lever hoppet igen. Jag har hela vintern på mig att få ordning på kroppen!!! Och jag tror jag kommer lyckas.

Long time no run. Typ en vecka sen. Abstinens. Ja, sen jag sprang trailbanan. Har annars slagit sommarens rekord i löpning och sprungit två ggr denna vecka! Dra mig baklängelse! Och hittat rumpan har jag! Hooooppas den är lösningen på ryggen.

Nåja, tänkte skriva om Härnö Trail. Jag har haft äran att sprungit den i sällskap med andra glada själar och tänkte lämna lite tips till er alla som ännu inte sprungit den.

Den är tuff, både tekniskt och fysiskt. Mest tekniskt, men är du inte van terräng och obanat kommer den tuffa tekniska utmaningen drabba det fysiska.

Jag rekommenderar terrängskor, vid blött väder metalldubb. Om skorna har grepp blir det mycket roligare!

Hur förbereder du dig då? Ja, träna trail. Spring på stigar, spring i skogen, spring i backar. Glöm inte nedför. Där tjänar du tid, och kraft. Men träna på att springa terräng, det är enda sättet att bli bra på det. Och det är så roligt! Kan du provspringa banan, gör det! Den är fantastisk! Jag skulle kunna springa den varje dag!

Sedan till det här med tidåtgång. Ta din tid på en halvmara på grus/asfalt, och så dubblar du den. Då har du ungefärlig tid för att ta dig runt de 23 kilometrarna. Det säger lite om banan...

För att komma runt banan just nu krävs det lite kartkunskap för den är inte markerad. Den 16/8 18.00 på vårdkasen drar Härnösands OK igång orienteringssäsongen igen. Vill du lära dig hitta nya stigar och testa en ny nivå av traillöpning rekommenderar jag dig att hänga med på träningarna. Det finns grupper för både vuxna och barn, från nybörjare till elit.