Energin är ibland slut. Det har den varit nu. Känt mig som en trasa. Inte se någon utväg. Allt känns hopplöst och oöverkomligt. Sen vänder allt, jag verkar säkert glad och positiv, men den där låga energin ligger kvar, där under.

Men något har hänt. Jag kan kravla mig ur det där mörka, tillräckligt mycket för att inte sugas ner helt. Men det är kämpigt, jag får vända på många stenar.

Idag fick jag energi. Av andra. Av mina vänner som alltid finns där #oändligttacksam, av mina päron men sen oxå av gänget som körde intervaller med mig å Micke på Sports.

[Bild]

Det gjorde mig glad. Fyllde på energi. Löpning gör sånt. Att se hur folk tar ut sig. Älskart! Fullkomligen Älskart! Att få vara instruktör är hur roligt som helst. Jag ger en och får tiofalt tillbaka!

[Bild]

Innan passet brände jag ett kort benpass och sen 30 min långa stabilitetspasset. Ökade vikt. Löjligt roligt. Sen råkade jag hänga med Micke på en timmes löpning. Gick av bara farten. Å solen sken. Å det var ljust ute. Och benen var pigga.

Nu är det soffläge och film. Inte fel det heller. Känns bra nu. Fortsätt gärna med det.