Klockan 00.00 natten mellan fredag och lördag gick starten på torget i övik. Jag var laddad men inte ultimat förberedd med tanke på ca 2 veckors spökande av förkylning.

Vi lunch hämtade mamsen å pappsen upp mig å vi drog till brorsan lägenhet. Fantastisk att kunna ligga där i soffan å sova till någon kass film.

Jag drog som vanligt iväg vid starten men fick sällskap av den som slutade etta å trea i herrklassen, sjukt trevligt
Med sällskap.

Till Köpmanholmen var jag 10 min snabbare än ifjol. Jag som skulle öppna lugnt. Strax innan köpmanholmen började jag plågas av håll. Det övergick till ont i tarmarna å bakåt ryggen. Antagligen nyponsoppa som kroppen inte pallade. Genom hela Skuleskogen var jag sjukt sömnig å ont i magen. Supermamma å superpappa dök upp å heja när jag passerade entré syd. Var sjukt sugen att hoppa i bilen. Vid det här laget hade dem blivande vinnaren dragit å även trean, men det var skönt att springa lite själv.

Härliga slåttedalsskrevan. Där passerade han som blev två i herrklassen på ytterst lätta fötter.

Jag övervägde som sagt att bryta vid skule men bet ihop. Trean väntade in mig, han ville ha draghjälp. Min taktik var att gå i uppförsbackar och släppa på nerför. Å den planen följde vi. Tuggade i 4.30 fart nerför å låg runt 5.10 om d var platt.

High coast ultra är sjukt kuperat å tekniskt, även om det är en del asfalt å grus. Du plockar drygt 3000 höjdmeter på de 13 milen.

Tempot vi höll var mycket gott. Länge snittade vi 6.18 men efter Nordingrå blir det backigt naaaanting. Jag insåg att vi borde kunna komma in innan 14.00 men missbedömde tiden det tog Att springa de 12.8 km till fjärdbotten. Du ska passera ett litet berg, Nipberget. Det är inte bara kuperat, det är tekniskt med!

Trött som fan! Det där med att växla från att ha gått till att springa. Den smärtan i låren!

I Fjärbotten hoppade brorsan in som
Pacer men vi höll ett sjukt tempo, han är inte så tränad som han brukar, så vi sprang ifrån honom.

Sista milen. Döda mig. Fan va trötta vi var. Med 4 km kvar insåg jag att vi hade möjlighet att komma under 15 timmar. Vi gick till toppen av vedabron, men sen matade vi. Fan va ont det gjorde! Innan vi nådde brofästet blev vi dock tvungna att gå, likaså sista biten. Vi snubblade in tillsammans på tiden 15 timmar å 39 SEK. Segraren vann på ofattbara 13.45

Trött. Men lycklig. Yrsade runt, snacka me folk å fotas. Intervju med SVT, men den blev kort. Jag hade legat på hårt sista biten å intr fyllt på när jag kom i mål. Svartnade för ögonen. I med mat så jag iaf kunde duscha.

Mudclaw är jag lite besvikna på, hala, mycket hala på blöta stenar, men annars funka de bra.

Under loppet drack jag resorb, enorma mängder vatten, gainomax å Cola. Lyckades peta i mig lite pärmos i nordingrå, åt alltså enorma mängder mot ifjol.

Kroppen mår skit :) but i like it. Ont i alla muskler. Fötterna ska vi inte tala om... En söt blånagel har jag med.

Hade med mig ett gäng hängivna supportrar, mamma, pappa, brorsan å maken å barna! Helt jävla underbara människor! De har alla del i min seger på 1 timme å 37 min.

Nu blir det vila. Skönt!

Krossade min tidigare tid med 2 timmar å 32 min! Deru!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

2017, i storform. Men tävlat mycket. Och långt. Startar i Kullamannen och springer fort. Men får kliva av alldeles innan kullen på grund av smärta i höften som inte känns bra. 2018, i form men motivationsproblem. Vaknar till men skadar mig. DNS. ...

44km och 2200 höjdmeter. I Miranda Do Corvo, Portugal. Omväxlande bana, bitvis underbart teknisk, sådär att fyrhjulsdrift behövs. Bitvis mer lättlöpt men mjuka stigar. 22 km upp. 22 km ner. Jättener. Ner känns alltid mycket mer än upp tycker jag.I år...

I valet och (s)kvalet. Marsliden eller falu swimrun? Med två platser lediga till det förstnämnda och min svaghet för berg och fjäll så föll valet på Marsliden. Verkade som episkt. 50 deltagare. Genuint. Skapat av löpare, för löpare. En karta med reko...

I lördags, 06.00 sprang jag VM i trail i Spanien. 88 km, 5000 höjdmeter avverkades på knappa 11 timmar. Det räckte till en 16:e plats. 03.15 i morse klev jag upp för att påbörja resan hem till Härnösand. 19.00 klev jag in genom dörren tillsammans...

Hjulen har snurrat fort. Jättefort. En fenomenal säsong avslutades lite tråkigt med att jag tvingades kliva av ett lopp, men samtidigt, jag var inte förvånad. Jag är förvånad över att jag hållit så länge som jag gjort... Skadan som innebar löpvil...